Fake Free

Fake Free är en av UNF:s avslutade kampanjer och används idag inte i verksamheten. 

Fake Free – Helt ärligt from Fake Free on Vimeo.

Idag dricker 58 % av världens befolkning alltid drycker fri från alkohol enligt WHO (källa www.who.int). Alkoholen i sig skapar inte det roliga i berusningen, utan sin glammiga image och omgivning är drogen rätt ointressant. Fake Free peppar fler att dricka och bjuda på goda drinkar fria från alkohol – ibland eller alltid. Fake Free vill öppna upp för mer variation och sköna val. Att få folk att testa och fundera.

Förväntans-full

Helt ärligt – vanligaste anledningen till att folk i Sverige väljer alkohol är ju för att – få hångla, ha kul med kompisar och slappna av. Är alkohol en magisk dryck som kan fixa allt det där rent kemiskt? Njaa, det finns faktiskt inget medicinskt bevis för att alkohol i sig själv skapar alla känsloyttringar och beteenden under en fylla. Det är i själva verket förväntningen på att känna sig upprymd, hämningslös, ledsen, avkopplad eller mer social som avgör om berusningskänslan uppstår.

Alltså, berusningen är till största del en social konstruktion – något som hänger på omgivningen.

Magisk Dryck

Blindtester visar tydligt att berusning inte beror på själva alkoholen, utan på om du tror att du har druckit alkohol eller inte. Berusningsforskning görs bland annat genom olika sorters blindtester i trovärdig miljö, som klubbar och barer.

Testerna visar s.k. placeboeffekter. Dr. Hans Olav Fekjaer förklarar: ”Ändrade förväntningar ger ändrade upplevelser”. Försökspersonerna som tror att de dricker alkoholfria drinkar har tråkigt, trots att det är alkohol i drinkarna. De som tror att de dricker alkohol upplever berusning, trots att de svept drinkar fria från alkohol.

Alltså, folk blir inte fulla på sprit – de blir förväntans-fulla.

Alkoholkultur och tradition förs vidare från generation till generation. Det inlärda beteendet i alkoholkulturen gör att folk blir förväntans-fulla. Fake Free ifrågasätter alkoholen som mirakeldryck – men erkänner alkoholberusningen som en hype:ad illusion. Illusionen kan upplevas mycket verklig – folk har ju generellt jättetrevligt när de dricker alkohol. Alkoholindustrins reklamknep förstärker den sociala konstruktionen genom att blåsa upp stereotypa effekter och myter kring alkohol. Det stärker pressen kring förväntansfyllan.

Vad är vad?

Hur fasiken går det att veta vad i berusningen som framkallas av drogen och vad som är förväntningar? Det går att klura ut genom att jämföra vilken effekt samma drog har:

1. i olika kulturer
2. i olika tidsepoker
3. i olika blindtester

Genom jämförelsen upptäcks ett mönster: alkoholens rent kemiska effekter är likadana för alla kulturer och alla tidsepoker (dvs. bedövning av kroppen som leder till att motoriska funktioner slås ut, exempelvis; att snubbla, tappa saker, kräkas, prata sluddrigt eller somna). Forskningen har däremot inte kunnat bevisa att kemin påverkar sinnesstämningarna.

Alltså berusning kan delas i två delar: 1. Den kemiska påverkan som bedövar de motoriska funktionerna i kroppen 2. Inlärda förväntningar av olika känslor.

Självklart upplever vissa själva bedövningen i sig som både underhållande och avslappnande, men kräkset och sluddrandet är inte det som lockar i en fylla. En vanlig motivation till att uppleva fylla är känslan av frihet och att vara social. Få motiverar sitt drickande av alkohol med att säga att det är skönt att kräkas. De allra flesta vill uppleva den frizon av ”nu-spelar-det-ingen-roll-atmosfär” som uppstår.

Alkoholnorm

En stor del av svenska samhället förväntar sig att alkoholen är jätteviktig i människans sociala umgänge – det kallas alkoholnorm. Alkoholnormen pressar människor att använda alkohol som social kompetens på flaska. Den framställer det naturliga i att dricka drinkar fria från alkohol som onormalt. Det gör att de som dricker alkohol tillslut ses som de normala – de som utgör normen. Tillvalet alkohol blir normen. På så sätt skapas en bild av vad som är fest. Alkoholen ses som en guldkant, något speciellt, lyxigt, något vuxna måste ha vid festliga tillfällen. När något ska firas plockas flaskan fram. Självklart lär sig både barn och unga att ”en fest är ingen fest utan alkohol”. Fake Free firar mycket och gärna men vill se en mer balanserad bild av fest, där festen är i fokus – inte alkoholen.

FAQ

Alkohol sägs ju göra att hämningarna släpper. Stämmer det?
Kort svar: Nej

Långt svar: Forskningen har inte visat att alkohol i sig löser hämningar. Men det finns många experiment som har visat att hämningarna släpper om man tror att man har druckit alkohol. ”Det finns inga bevis för att alkohol försvagar hämningar och därmed orsakar impulsivt beteende” säger Roland Gustafson, psykologiprofessor.

Psykologiprofessorn Roland Gustafson gjorde 1998 en stor sammanställning av 176 olika forskningsstudier, både blindtester och andra undersökningar. Hans slutsats är ”Den enhälliga slutsatsen är att hypotesen om hämningslöshet (…) inte stöds av empirisk forskning. Det finns inga bevis för att alkohol försvagar hämningar och därmed orsakar impulsivt beteende”. Eftersom kroppen bedövas rent kemiskt finns det kopplingar till sämre koll på läget under påverkan av alkohol som tunnelseende och sämre muskelkontroll – på så sätt kan ofrivilliga handlingar uppstå men inget som har med spontanitet och tokroliga upptåg att göra. Att känna sig mer fri och framåt är en inställning och inlärt beteende.

Dämpar alkohol ångest?
Kort svar: Nej

Långt svar: Forskning om alkohol och ångest har gett motstridiga resultat. Ofta har alkoholen i sig inte visat sig ha någon effekt alls på känslan av ångest, och det har lika ofta visat sig ge mer ångest som mindre ångest.

En sammanställning av 15 blindtester visar:
– Ökad ångest i fyra tester.
– Ingen skillnad i sju tester.
– Minskad ångest i fyra test, och tre av dem lyckades inte maskera alkoholen tillräckligt bra för att ge ett trovärdigt resultat.

En studie av alkoholister visade att de hade stark ångest under berusningen, fast när de hade nyktrat till uppgav de själva att de hade haft mindre ångest.  Först när de fick titta på videoinspelning av sig själva insåg de att det faktiskt var så.
Forskningen har inte har lyckats visa att alkohol genomgående dämpar ångesten.

Blir folk aggressiva av alkohol?
Kort svar: Nej

Långt svar: Forskningen har inte kunnat visa att alkohol i sig gör att folk slåss. I några försök har man dock lyckats visa att aggressiviteten ökar om man tror att man har druckit alkohol.

Folk slåss på fyllan så länge omgivningen accepterar/skyller på alkoholen eller har en förväntan att ”när alkoholen rinner ner i strupen rinner vettet ur kroppen”. Den svenska alkoholnormen kopplar ihop alkohol med våld. 8 av 10 våldsfall är relaterat till alkohol nära en krog. Alkoholen blir ett alibi för både förövaren, offret och omgivningen.

Den rent kemiska påverkan bedövar kroppens rörelseförmåga. Exempelvis kan tunnelseende uppstå som kan resultera i våldsituationer men alkoholen i sig skapar inte själva våldshandlingen. Alkoholens image förstärker ofta könsrollerna och machokultur. Alkohol blir en trigger till våld, det inlärda beteendet skapar våldet. Det krävs stora mängder alkohol under en längre tid för att den såkallade reptilhjärnan tar över. Krogvåld utförs till största delen av ”normaldrickarna” inte bara av de som är storkonsumenter. Alltså spelar förväntningar och känslan av nu spelar det ingen roll atmosfären en stor roll.

Alkoholen förstärker väl humöret?
Kort svar: Nej

Långt svar: Forskningen har inte kunnat visa att alkohol i sig gör så att man blir på bättre humör. Humor, galna historier och spontanitet förknippas starkt till den svenska alkoholnormen.  Den symboliska biran eller vinaren påstås framkalla ett magiskt välbefinnande. Symbolen flaskan har en betydande roll i sociala sammanhang – aktiviteten kring symbolen blir en gemensam ritual. Alkoholnormen sprider uppfattningen att det rätta resultatet av alkoholbruk är att göra folk trevliga och roliga.

Alkoholnormen tillåter känsloutbrott som att brista ut i gråt eller i gapskratt. När någon går över gränsen för vad som inte är ok att göra på fyllan skylls det på att personen har dålig karaktär eller att de använt drogen på fel sätt. Det finns en stark myt om att alla kan kontrollera alkoholdrickandet bara de vill, det stämmer inte, likt ett lotteri kan alkoholdrickare övergå i ett beroende och missbruk då bland annat belöningssystemet i hjärnan blir kidnappad av alkoholen. I tron om att det fina och roliga i själva berusningen ska kunna upplevas igen dricks det ännu mer alkohol vilket bara leder till mer bedövning, det fuckar dessutom upp kroppens naturliga lyckoämnen i hjärnan.  Berusningsmyterna förstärker frizonen av att göra lite vad som helst. Den lilla ursäkten växer till en stor ursäkt.

Är alkohol självförtroende på flaska?
Kort svar: Nej

Långt svar: Forskningen har inte kunnat visa att alkohol i sig gör så att man får bättre självförtroende. Barn lär sig tidigt att alkohol funkar som en känsloförstärkare det är en myt.

I tonåren är just bra självkänsla och bra självförtroende ett eftertraktat tillstånd. Grupptrycket kring  alkoholnormen målar upp bilden av att alkohol är ett måste för att våga flirta, hångla eller klara av att stå i centrum. Alkoholen blir starkt sammanlänkat mod. Alkohol är närmsta vägen till att verka vuxen – att vara trygg, cool eller världsvan. Alkoholen i sig kan omöjligt skapa den känslan rent kemiskt. Alkoholen är en symbol med starkt inflytande på hur folk uppfattar effekterna av drogen. Om du tror att du är cool så blir du cool.

Blir man kåtare av alkohol?
Kort svar: Nej

Långt svar: Forskningen har visat att alkoholen i sig gör oss mindresexuellt upphetsade. Det blir helt enkelt svårare att ha bra sex. En vanlig myt är att personer blir mer kåta av alkohol. Alkohol bedövar kroppen gör den mer avtrubbad – känsligheten för beröring minskar. Tjejer blir inte lika våta som i vanliga fall killarna får svårare att få och behålla ståndet. Dessutom visar det sig att 9 av 10 svenska sjuttonåringar föredrar att sex när de druckit sånt som är fritt från alkohol.
I forskningsexperimenten får försökspersonerna dricka drinkar med eller utan alkohol, vissa tror att de dricker alkohol, och vissa tror att de dricker alkoholfritt (se Marlattmetoden). Försökspersonerna får se sexuellt stimulerande filmer samtidigt som man mäter den faktiska kroppsliga upphetsningen med hjälp av små mätare som mäter t.ex. blodtryck och blodkärlsutvidgning. Det visar sig att den sexuella fysiska förmågan försvagas både hos kvinnor och män redan efter 2-3 glas vin (2 glas vin motsvarar en 1/3 halvflaska vodka)

Många som tror att de har druckit blir mer intresserade av sex, och kan själva uppleva att de är mer sexuellt upphetsade, trots att kroppen rent medicinskt är mindre upphetsad. De som tror att de har druckit alkohol blir mer upphetsad av sexuella ”tabun”. Försökspersonerna har fått titta på bland annat våldtäktsskildringar, och sedan har resultaten jämförts. De som tror att de har druckit alkohol använde ”fyllan” som en ursäkt för sig själv för att släppa fram sidor hos sig själv som de egentligen inte ville stå för.

Påverkar alkohol ens reaktionsförmåga?
Kort svar: Ja

Långt svar: Forskningen har visat att alkohol i sig försämrar reaktionsförmågan. Oavsett om man tror att man har druckit eller inte så reagerar man långsammare. Forskning har visat att man kör sämre bil när man har druckit, oavsett om man tror att man har druckit eller inte. (Det har man testat i bilkörningssimulatorer.)
Så att gå på lina eller köra bil är ingen bra idé för en påverkad person.

Försämrar alkohol koordinationsförmågan?
Kort svar: Ja

Långt svar: Forskningen har visat att alkohol i sig försämrar koordinationsförmågan. Oavsett om man tror att man har druckit eller inte så får man svårare att kontrollera kroppen och t.ex. gå rakt och hålla balansen.

Försämrar alkoholen den intellektuella förmågan?
Kort svar: Ja

Långt svar: Forskning har visat att man blir sämre på att lösa intellektuella problem när man har druckit alkohol, oavsett om man tror att man har druckit alkohol eller alkoholfritt.

Smakar alkohol gott?
Kort svar: Njaä

Långt svar: Ingen kan såklart säga vad som är objektivt ”gott” eller ”äckligt”. Men de flesta kan konstatera att många tycker att alkohol i form av sprit, vin eller öl är äckligt första gången de smakar det. Det är något som måste läras in att tycka om. Nuförtiden finns olika alkoholdrycker som smaksätts med enorm variation och kan smaka riktigt gott, självklart upplever många att det verkligen smakar gott – men då är det själva smaksättningen som smakar god inte alkoholen.

Alkoholen i sig smakar inte särskilt mycket. De flesta kan inte känna skillnad på t.ex. öl, vitt vin och vodkatonic-drinkar med eller utan alkohol . Etanolen har varken smak eller doft. Ren sprit ”bränner” och ”river” i halsen. Slemhinnorna i halsen blir irriterade vilket gör att det kan kännas som att det smakar starkt, men det är ingen smak på samma sätt som sött eller surt. Om det är under ca 20 % alkohol känner man ingen brännande känsla.

Om det är en svagare dryck känner man bara ”alkoholsmaken”, och den är inte särskilt stark. Om man blandar den med vatten och verkligen anstränger sig för att känna efter kan man känna alkoholsmaken först vid 3-4 %. Om alkoholen är blandad med andra starka smaker som i vin, öl och drinkar börjar man kunna känna skillnad runt 7 %. Det är alltså i princip omöjligt att känna om det verkligen är alkohol i öl eller inte. Därför använder man ofta öl vid blindtester i USA.

Vissa alkoholprodukter, exempelvis vin kan ha genomgått en lång tillverkningsprocess och haft en påkostad produktion till skillnad mot vissa viner som är fria från alkohol – därför kan smaken och kvaliteten ibland skilja sig och vara sämre än den med alkohol i.