Alkoholnormen
Publicerat 5 oktober 2022
UNF anser att förebyggande av konsumtion är det bästa sättet att minska alkohol- och drogskador. De viktigaste metoderna för att göra detta är att stärka individer, krossa alkoholnormen, föra en restriktiv alkohol- och drogpolitik samt att säkerställa att det alltid finns nyktra mötesplatser. Alkohol och andra droger ska aldrig förekomma utan att ifrågasättas. Inför alla politiska beslut ska det tas hänsyn till folkhälsa och sociala aspekter. Detta arbete och synsätt måste genomsyra hela samhället.
Fler texter som handlar om det här är: Utbildning, Nyktra mötesplatser för ungdomar, Föreningsliv, Alkoholskatten ska betala för alkoholskadorna och Alkoholreklam i samhället
En norm är en underförstådd eller oskriven regel som dikterar hur människor beter sig, till exempel på arbetsplatsen eller i kompisgänget. Det finns många bra normer men också flera dåliga och dessa påverkar alla människor på ett eller annat sätt. Vissa normer kan tvinga in människor i destruktiva mönster. Det sociala kravet och informella trycket att dricka alkohol är en av dessa destruktiva normer.
Alkoholnormen bär ansvaret för många problem i samhället. Alkoholkonsumtion leder till kostnader på 103 miljarder kronor per år för samhället[1]Ramboll. 2019. Alkoholens samhällsekonomiska konsekvenser. Stockholm: Ramboll. och orsakar otaliga personliga tragedier. Vi behöver tänka om. 103 miljarder skulle göra mer nytta på andra platser. En försvagad eller tillintetgjord alkoholnorm skulle både orsaka både färre skador för individen och lägre kostnader för samhället.
Alla unga växer upp med normer omkring sig och även bland ungdomar finns ofta en alkoholnorm. Hets och grupptryck är vanligt förekommande och många dricker trots att de är omyndiga[2]Guttormsson, U. 2020. Skolelevers drogvanor 2020. CAN Rapport 197. Stockholm, CAN. och kanske inte ens vill det. Skolan har ett ansvar att för att hjälpa elever ifrågasätta strukturer omkring sig. Därför tycker UNF att normkritik ska ingå i läroplanerna. Ingen ska tvingas in i förutbestämda mönster utan verktyg för att ifrågasätta. Det ska också finnas tillgång till nyktra mötesplatser där unga får möjlighet till en meningsfull fritid fri från press till att konsumera alkohol och andra droger. UNF tycker också att det borde vara olagligt att bjuda en person som är under 21 år på alkohol. Det gör det lättare för både de under 18 och 21 att motstå genom att hänvisa till åldersgränsen och kan motverka alkoholnormen bland unga.
Efter att alkoholservering förbjöds efter 22:00 som följd av coronapandemin noterades en nedgång av samtal till SOS på lördagskvällar, en tid då många av samtalen annars brukar bero på våld mellan okända.[3]TT, ” Tidig krogstängning ger färre brottslarm”, Aftonbladet.se, 13 februari 2021, https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/vAwnMm/tidig-krogstangning-ger-farre-brottslarm, hämtad 8 mars 2021. Detta visar på alkoholnormens skadliga effekter och talar för ytterligare begränsning av alkoholservering.
Alkoholnormen är oerhört stark bland studenter [4] IQ 2017:2. Alkohol och studenter, berusningsdrickande i studentlivet. Stockholm: IQ. och enligt många av dem har alkohol påverkat studierna negativt [5]2018. Faktablad – studentundersökning. Tillgänglig via: https://storage.googleapis.com/iqplatform/b41a01cc-faktablad_studentundersokning_2018.pdf . När man 2007-2008 arbetade mer med alkoholprevention på fyra högskolor minskade andelen studenter som påverkades negativt av sin alkoholkonsumtion.[6]Statens folkhälsoinstitut A 2010:03. Alkoholpreventivt utvecklingsarbete på fyra högskolor. Tillgänglig via: https://docplayer.se/4999590-Alkoholpreventivt-utvecklingsarbete-pa-fyra-hogskolor.html . Det är alltså fullt möjligt att få studenter att dricka mindre och därmed minska alkoholens skadliga effekter. Högskolor och universitet ska därför arbeta aktivt för att motverka alkohol och alkoholnormen.
I utelivet är alkoholnormen ofta stark, men det finns betydande åtgärder som kan tas till för att uppmuntra en nykter norm även kring festande. Bland annat genom att det krävs att de som innehar ett serveringstillstånd har ett utbud av alkoholfritt som är omfattande och mer tillgängligt och synligt i bl.a. marknadsföring och menyer. Alkoholförsäljning borde inte få pågå längre än till 22.00 på kvällen. Däremot ska det vara möjligt för uteställen att hålla öppet och servera alkoholfria drycker även efter att alkoholserveringen har avslutats. Detta för att göra det lättare att festa nyktert och bidra till ett tryggare uteliv med mindre gatuvåld.
Även i arbetslivet förekommer ofta en alkoholnorm. Det förekommer att arbetsgivare bjuder på alkohol under konferenser och fester de anordnar. Vi tycker inte att alkohol på något sätt bör höra samman med arbetslivet. Alkohol på arbetet kan leda till att det inte känns som ett alternativ att säga nej, eller trigga de som har eller tidigare har haft problem. Därför borde inte arbetsgivare få bjuda anställda på alkohol.
UNF kräver:
- att arbetsgivare inte får bjuda sina anställda på alkohol
- att kommuner ska ställa högre krav på ett alkoholfritt utbud som är likvärdigt alkoholutbudet hos krogar och restauranger
- att Skolverket ska involvera normkritik i läroplanen
- att alkoholservering förbjuds efter 22:00
- att serveringsställen ska ha öppet minst en timme efter att alkoholserveringen avslutats
- att det ska vara olagligt att bjuda ungdomar under 21 år på alkohol
- att universitet och högskolor ska arbeta aktivt för att motverka alkoholnormen bland studenter
Fotnoter
↑1 | Ramboll. 2019. Alkoholens samhällsekonomiska konsekvenser. Stockholm: Ramboll. |
---|---|
↑2 | Guttormsson, U. 2020. Skolelevers drogvanor 2020. CAN Rapport 197. Stockholm, CAN. |
↑3 | TT, ” Tidig krogstängning ger färre brottslarm”, Aftonbladet.se, 13 februari 2021, https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/vAwnMm/tidig-krogstangning-ger-farre-brottslarm, hämtad 8 mars 2021. |
↑4 | IQ 2017:2. Alkohol och studenter, berusningsdrickande i studentlivet. Stockholm: IQ. |
↑5 | 2018. Faktablad – studentundersökning. Tillgänglig via: https://storage.googleapis.com/iqplatform/b41a01cc-faktablad_studentundersokning_2018.pdf |
↑6 | Statens folkhälsoinstitut A 2010:03. Alkoholpreventivt utvecklingsarbete på fyra högskolor. Tillgänglig via: https://docplayer.se/4999590-Alkoholpreventivt-utvecklingsarbete-pa-fyra-hogskolor.html |