Långhårig, nykterist och en person som vill förändra världen. Det är några av rapparen Promoes kännetecken. Hiten Svennebanan som spelas på radio spås bli årets sommarhit.
När började du rappa?
- Jag skrev min första låt 1991 när jag gick på högstadiet.
Du har tidigare rappat på engelska. Nu rappar du på svenska. Känns det annorlunda?
- Ja, framförallt blir responsen från publiken annorlunda. Från början lyssnade jag bara på amerikansk hiphop för det var den som inspirerade oss i Looptroop. Men när jag rappar på svenska blir lyssnarnas reaktioner mer direkta, personliga och känslosamma.
Du sjöng med Looptroop i flera år. Finns bandet fortfarande, eller vad har hänt med det?
- Bandet finns kvar, men vi har olika soloprojekt på gång vid sidan av. Det är bra att ha egna musikprojekt själv också, så slipper man kompromissa som när man jobbar i grupp.
Svennebanan spelas flitigt på radio och ligger på hitlistorna. Trodde du att låten skulle bli en sådan hit?
- Nej, den var inte menad som en riktig låt. Den skulle vara ett mellanspel mellan de vanliga låtarna och tog inte mer än ett par timmar att skriva.
Vad är en Svennebanan?
- Enligt min tolkning är det folk som är jävligt osäkra och inte kan stå emot tryck från grupper eller samhället. Svennebananen faller in i mallen för hur andra tycker man ska vara. Han/hon är helt destruktivt och flyr från sig själv genom exempelvis droger, eller med plastikoperationer för att följa skönhetsidealet. Det hela blir en ond spiral.
Vad tycker du kännetecknar en bra sång?
- Jag tänker mest på texten. Jag är nöjd om jag kommit fram till något, problematiserat något eller lyckats berätta något. Jag gillar också om det finns olika nivåer i en låt, som i Svennebanan. Den har tre nivåer: en skämtsam, en seriös och en hitnivå. Det komiska är att det är dem jag rappar om som tycker att låten är bra.
Du sjunger om ”ordning och reda/lådvin på fredag” och ”fyllebråk på McDonalds”. Vad har du mött för reaktioner på din kritiska syn på alkoholkulturen?
- I vissa intervjuer har jag blivit tillfrågad om jag inte är rädd för att ses som en besserwisser med ovanperspektiv som sparkar på dem där under. Men jag tycker att det är viktigt att kritisera något som jag uppfattar som destruktivt. Jag vill att folk ska ta åt sig av kritiken och leva på ett sätt som man mår bättre av. Det behövs kritik av härskarkulturer och det är bra att synliggöra hur vi lever.
Din nya skiva Kråksången skildrar en värld som styrs av vinstintressen och som gräver sin egen grav. Vad gör du för att världen inte ska gå under?
- Jag har en ganska mörk syn, framförallt när jag skriver för då grubblar jag mycket över saker. Jag är mycket mera glad till vardags när jag inte skriver. Jag försöker leva och tänka på att må bra, men måste så klart tjäna pengar för att överleva. Jag vill inte heller bli utnyttjad i skivbranschen.
På skivan står det att du framför din musik för ”den tysta massan”. Vad ska man göra för att inte tillhöra den?
- Haha, alltså det är namnet på mitt företag. Jag har två företag som rimmar: ”The violent authority” och ”The silent majority”. Jag ser det som att jag för den tysta massans talan, fast det låter jävligt pretentiöst. Jag tillhörde graffitikulturen till en början och jag ville föra deras talan. Deras verk tvättas ju bort och det är dessutom kriminellt.
Har du alltid varit nykterist? Vad fick dig att bli det?
- Jag är nykterist sedan 2002. Många tror att jag röker marijuana på grund av mitt utseende och att jag lyssnar mycket på reggae, men jag slutade med allt. Det var på grund av allt dumt jag gjorde när jag var full. Jag tänkte inte alls på konsekvenser och jag ville inte skylla på att det var alkoholens fel, för det var ju ändå jag som gjort vad jag gjort. Dessutom vill jag köpa rättvisemärkt, och droger är typ motsatsen till det. Folk blir helt förstörda och utnyttjade inom droghandeln, de blir mördade eller hamnar i fängelse, bara för att vi ska kunna ”njuta” av vår drog. Det finns inget som rättfärdigar det; att folk mår för dåligt för att andra ska kunna använda droger.
Varför tar man droger då?
Min låt ”Sunday Morning” handlar om det. Den finns att ladda ner gratis på min hemsida (http://www.looptrooprockers.com). Men jag tror att det handlar om att slå sig fri från samhället för att det är så inrutat och hårt. Men effekten blir den omvända, man flyr ifrån sig själv. Det finns ingen vila och rast om man ska kunna underhålla sitt missbruk.
Vad skulle du göra om du inte var musiker?
-Författare. Jag gillar att skriva. Men det är svårt att kunna försörja sig på det.
Men det är det som musiker också...
-Ja, men det började jag med som 15-åring och då tänkte jag inte att jag skulle försörja mig på det, utan gjorde det för att det var kul. Jag spelade faktiskt på UNF-lokalen i Västerås då, UNF hade en schysst vägg där vi fick måla graffiti.
Hur ser ditt liv ut om 10 år?
- Lite lugnare, mindre jobb, mindre turnerande. Jag vill vara mer ute i huset på landet, kanske ha hund och familj.
Text: Gabriella Franzén
Bild: Torkel Edenborg

Vem? Mårten ”Promoe” Edh, 33 år
Var? Österlen
Bakgrund? Rappare i bandet Looptroop Rockers
Varför? Aktuell med nya skivan Kråksången och hiten Svennebanan.