Det är inte så lätt som det kanske verkar att förklara varför alkohol och våldsbrott hör samman. Till exempel kan det ju inte vara så att alkohol gör människor arga. I så fall skulle ju slagsmål vara ännu vanligare med tanke på hur många som är berusade en vanlig fredag eller lördag.

En vanlig uppfattning är att alkohol löser upp hämningarna och gör det svårare att behålla kontrollen över inneboende aggressioner. Men inte heller det är en tillräckligt användbar förklaringsmodell. Samma person (med samma inneboende aggressivitet) beter sig ju helt olika i berusat tillstånd beroende på vilken situation han hamnar i.

Roland Gustavsson, docent vid Örebro Universitet, har fört fram en lite mer komplicerad men mer giltig modell för hur sambandet mellan alkohol och våld ser ut. Han menar att alkoholen påverkar vårt sätt att uppfatta en situation. Uppmärksamheten försämras så att en berusad person bara klarar av att uppfatta det mest centrala i situationen.

Om det är lugnt och trevligt är det de rogivande intrycken som förstärks och den som dricker blir ännu lugnare. Men om det är en stökig och provocerande situation är det provokationen som förstärks. En berusad person känner sig alltså mer provocerad än en nykter person i samma situation, och är därmed mer benägen att ta till våld. Man skulle kunna beskriva effekten som ett slags känslomässigt tunnelseende.

Något som i stort sett alla forskare är överens om är att då alkoholkonsumtionen ökar, ökar också våldet. Hur det sambandet ser ut i detalj vet vi ännu ganska litet om, men det hindrar ju inte att man försöker minska drickandet redan nu. Det skulle nämligen minska våldet.

Våldsbrott
En undersökning av samtliga fällande brottmålsdomar i åtta län under 1992 gjord av Mattias Lundberg och Jonatan Hjorth visar att det finns en tydlig koppling mellan alkohol och våld. Minst 75 procent av de undersökta brotten hade en direkt koppling till berusning hos offer eller förövare.

Våldsbrotten begås till största delen av unga människor, nära 40 procent av gärningsmännen är mellan 15 och 25 år gamla. De allra yngsta ålderskullarna i Lundberg och Hjorts undersökning - 15-17-åringarna - svarar för 8 procent av det alkoholrelaterade våldet. Det är en hög siffra med tanke på att dessa ungdomar enligt lag inte ska ha tillgång till alkohol.

Sambandet mellan de alkoholrelaterade brotten och restauranger med serveringstillstånd visas också tydligt i samma undersökning. Av de alkoholrelaterade brotten som ledde till en fällande dom i tingsrätterna begicks omkring 25 procent på krogen. Cirka 40 procent av det alkoholrelaterade våldet sker på "övrig plats", dvs gator och torg, och 35 procent sker i hemmen.

Andra forskare har visat att det vi kallar gatuvåld har tydlig koppling till restaurangerna. Om man märker ut de platser där våldet sker på en karta och sedan också lägger in restauranger med serveringstillstånd framträder en tydlig bild. Kriminologen Leif Lenke har i en undersökning delat upp alkoholkonsumtionen i privat och offentligt drickande. Hans analys visar att ökningar av den offentliga konsumtionen ger cirka 10 gånger så stark effekt på antalet anmälda fall av misshandel som ökningar av den privata konsumtionen.